Uppsägning på grund av arbetsbrist uppsägningstid

Mall för information och kallelse enligt 10 § MBL, d.

Uppsägningstider om din arbetsgivare säger upp dig

Förberedelsematerial att skicka med i förhandlingsframställan Det är bra om du redan tillsammans med förhandlingsframställan skickar med en arbetsmiljökonsekvensbeskrivning, eventuell omplaceringsutredning till annat ledigt arbete och en turordningslista för att förhandlingarna ska bedrivas så smidigt som möjligt. Konsekvensanalys av arbetsmiljön en s. Arbetsmiljökonsekvensbeskrivning Vid arbetsbristuppsägningar och vid verksamhetsförändringar måste du som arbetsgivare göra en riskbedömning enligt arbetsmiljölagen, en så kallad konsekvensanalys.

Den måste dokumenteras skriftligen. Företagarna rekommenderar att den görs innan förhandlingen och att resultatet skickas med i förhandlingsframställan. Men det finns ingen skyldighet för arbetsgivaren att den måste vara färdig innan förhandlingen. Det finns heller inget som säger att enbart avsaknaden av en konsekvensanalys gör att arbetsgivaren måste avvakta med uppsägningarna eller inte kan förhandla färdigt.

Arbetsmiljöverket kan däremot ålägga arbetsgivaren att göra färdigt konsekvensanalysen. Konsekvensanalysen som du gör som arbetsgivare ska ta upp om arbetstagarna som är kvar påverkas i fråga om arbetsmängd, arbetsuppgifternas innehåll och arbetstidens förläggning och omfattning.

Uppsagd på grund av arbetsbrist

Syftet är att bedöma om de planerade ändringarna kan antas medföra risker för ohälsa eller olycksfall. På Arbetsmiljöverkets webbplats finns en mall som du kan använda: Arbetsmiljöhandbok; Blankett för riskbedömning och handlingsplan vid förändringar i verksamheten. Kortfattat ska en konsekvensanalys innehålla: vilka de planerade ändringarna är var ändringarna ska genomföras vilka grupper av arbetstagare som påverkas vilka risker för ohälsa eller olycksfall som de planerade ändringarna bedöms kunna medföra vilka åtgärder som planeras för att motverka ohälsa och olycksfall.

Du ska även dokumentera hur de anställda har medverkat i arbetet med konsekvensbedömningen. Det föreligger aldrig saklig grund för uppsägning om arbetsgivaren inte har gjort vad som skäligen kan krävas av honom för att bereda arbetstagarna annat arbete. Arbetsgivaren ska göra en noggrann utredning i omplaceringsfrågan och verkligen ta till vara alla de möjligheter som finns att ordna en omplacering.

Om det är oklart om en omplacering hade kunnat ske kan det anses att omplaceringsskyldigheten inte är fullgjord. Arbetsgivaren är skyldig att undersöka om det någonstans inom hela företaget den juridiska personen finns några lediga befattningar. Omplaceringsskyldigheten att undersöka möjligheterna att omplacera en arbetstagare till arbete gäller bara inom den juridiska person som arbetstagaren är anställd i inte inom ett annat företag, även om detta ingår i samma koncern.

Har arbetstagaren tillräckliga kvalifikationer måste arbetsgivaren erbjuda arbetstagaren den lediga befattningen. Med tillräckliga kvalifikationer menas rätt utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper. Finns det lediga befattningar som företaget inte har prövat omplacering till föreligger det normalt inte sakliga skäl för uppsägning på grund av arbetsbrist.

Arbetsgivaren ska i första hand försöka hitta arbeten som är likvärdiga det som arbetstagaren haft tidigare och som arbetstagaren normalt sett är skyldig att utföra enligt sitt anställningsavtal. Om det inte finns något arbete som faller inom arbetstagarens anställningsavtal är arbetsgivaren skyldig att undersöka om det någonstans inom företaget finns något annat arbete som arbetstagaren kan omplaceras till.

Omplaceringserbjudandet måste vara skäligt. Vidare ska ett omplaceringserbjudande riktas till arbetstagaren personligen. Det lediga arbetet måste erbjudas arbetstagaren så att han eller hon kan bestämma om hen vill gå med på omplaceringen. Arbetsgivaren ska lämna ett konkret erbjudande i syfte att åstadkomma full klarhet beträffande arbetstagarens inställning till arbetet genom att antingen svara ja eller nej till erbjudandet.

I vissa fall får arbetsgivare avstå från att erbjuda omplacering till ett arbete om arbetsgivaren kan visa att arbetstagaren aldrig skulle ha accepterat omplaceringen om han erbjudits den. Vid en omorganisation som på en och samma driftsenheter innebär att en eller flera arbetstagare, vars arbetsuppgifter är lika ska erbjudas en omplacering till nytt arbete som bara innebär sänkt sysselsättningsgrad, ska arbetsgivaren följa turordningsregler bland de arbetstagare som har högre sysselsättningsgrad än den lägsta som avses erbjudas.

uppsägning(ar) på grund av arbetsbrist

Arbetstagare med kortare anställningstid ska erbjudas omplacering till sänkt sysselsättningsgrad före arbetstagare med längre anställningstid. Detta erbjudande ska lämnas vid en situation som är orsakad av arbetsbrist och erbjudandet gäller endast sänkt sysselsättningsgrad och inte ändrade arbetsuppgifter.

  • Uppsägning av anställd Semester under uppsägningstid -Du har rätt att ta ut din semesterledighet under uppsägningstiden om den redan är utlagd och beviljad.
  • Uppsägningstid egen uppsägning Vid uppsägning på grund av arbetsbrist ger Omställningsavtalet dig rätt till en förlängd uppsägningstid.
  • Unionen uppsägningstid 55 år Har du sagt upp personal på grund av arbetsbrist är du skyldig att erbjuda nytt arbete om företaget behöver nyanställa.


  • uppsägning på grund av arbetsbrist uppsägningstid


  • Gäller omplacering med lägre sysselsättningsgrad flera arbetstagare och erbjudande avser olika sysselsättningsgrader ska erbjudande med lägre sysselsättningsgrad lämnas före erbjudande med högre sysselsättningsgrad. Före den 1 oktober fanns inte någon skyldighet för arbetsgivaren att vid omplaceringen enligt LAS fördela de lediga arbetena mellan arbetstagarna i turordning. Om en arbetstagare i en uppsägningssituation tackar nej till ett omplaceringserbjudande inom eller utom ramen för anställningen kan det påverka bedömningen om det föreligger sakliga skäl för uppsägningen.

    I arbetsbristfallet kanske det föreligger övertalighet först sedan arbetstagaren tackat nej till ett omplaceringserbjudande.