Läroplansteoretisk analys
Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc. You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata. Full text Abstract: Studiens övergripande syfte är att undersöka om och i så fall hur idrottslärare i grundskolans senare år uppfattar att innehållet förändrats i och med års kursplan, samt hur dessa innehållsförändringar i så fall har påverkar undervisningen?
Studien har utförts med intervju som metod och fem verksamma idrottslärare har deltagit.
Nordisk läroplansteoretisk konferens - Education between hope and happening
Min studie har utgått från en kvalitativ intervju där lärarnas uppfattningar kring innehållet i kursplanen har varit i fokus. Studien har även gått in på hur implementeringen har sett ut, eftersom det är en del av en process när en ny läroplan tas i bruk. Tidigare forskning har visat att det vid införandet av Lpo94, föregångaren till Lgr11, krävdes det tolkning av lärarna och lärarna menade att kursplanen i idrott och hälsa var luddigt skriven.
En anledning till otydligheten var att lärarna i många fall inte fick någon fortbildning. Resultatet av min studie har jag analyserat utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet som har framkommit är att implementeringen av Lgr11 har varit krävande och lärarna uppfattar inte att de fått den tid och fortbildning som de hade önskat. Alla lärare ser friluftsliv som en större del i dagens kursplan men de har svårt att veta hur de ska nå upp till de krav som ställs på området.
Vidare ser lärarna en förskjutning mot ett mer teoretiskt innehåll. Ledarskap är en del som är borttagen, vilket lärarna ser som något negativt. Två av lärarna anser att de inte ändrat sin undervisning nämnvärt, medan tre av respondenterna ser förändringar i sin undervisning jämfört med hur undervisningen bedrevs utifrån Lpo Ett exempel på det är att lärarnas lektioner blivit mer teoretiska och att de involverar eleverna mer nu än vad de tidigare gjort.
Full text Abstract: Regeringen införde en obligatorisk lovskola hösten för de elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiets olika program.
Denna kvalitativa studien syftar till att öka förståelsen för hur lovskolan organiseras och hur informationen om de brister eleverna uppvisat överförs från ordinarie lärare till de lärare som undervisar på lovskolan. Studien fokuserar även på vilken roll specialpedagogen och specialläraren har i lovskolans organisation. Studien bygger på intervjuer från tre olika skolor runt om i Sverige.
Den teoretiska utgångspunkten som denna studie har är läroplansteori.
”Har målstyrningen målat in oss i ett hörn?”
Resultatet visar på två modeller som skolorna väljer att använda sig av. Den ena modellen är att anordna lovskolan lokalt på sin egen skola och den andra modellen är att anordna lovskolan centralt via en utvecklingsgrupp i kommunen. Skolbyggnadens geografiska plats får stor betydelse för hur huvudmännen organiserar sina lovskolor. Med en liten organisation blir överförandet av kunskaper från ordinarie lärare mindre formell än vid den centralt styrda modellen av lovskola, där Skolverkets blanketter utgör grunden till förmedlandet av kunskaper.
Den specialpedagogiska kompetensen används framförallt för att ge eleverna en trygghetskänsla vid lovskolans genomförande. Full text Abstract: Syftet med studien var att undersöka didaktiska aspekter kring fritidshemmets verksamhet, det vill säga hur fritidspersonal beskriver fritidshemmets uppdrag, hur de resonerar kring elevers delaktighet utifrån beskrivningar av planeringen och utformningen av verksamheterna.
Samt vilka faktorer som fritidspersonalen menar påverkar utformningen av fritidshemmets verksamhet. Studien har använt intervjuer som metod där fritidspersonal med olika utbildningsbakgrund intervjuats. Det insamlade intervjumaterialet har delats upp i underrubriker utifrån studiens frågeställningar och analyserades utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv samt utifrån ramfaktorteorin.
Det studien visar är att fritidspersonalens olika tolkningar av fritidshemmets uppdrag påverkar deras beskrivningar av planeringen och utformningen av fritidshemmets verksamhet.
Åskådningsämnena i förändring : En läroplansteoretisk analys av utvecklingen från 2004 till 2014
Dessa påverkar också elevernas möjlighet till delaktighet samtidigt som faktorer så som brist av planeringstid och stora elevgrupper påverkar fritidspersonalens utformning av verksamheterna. I studiens slutsats ställer jag mig därför frågande kring i vilken utsträckning det systematiska och kontinuerliga kvalitetsarbetet verkligen är genomförbart när dessa faktorer kontinuerligt, både utifrån denna studies resultat och tidigare forskning, bidrar till att begränsa fritidshemmets utvecklingspotential.
Full text Abstract: Demokrati, normer och värderingar samt fostran är begrepp som genomsyrar läroplanerna för Lgr 69, Lgr 80 och Lgr Dessa begrepp används i läroplanerna för att beskriva skolans demokratiuppdrag samt fostranuppdrag, där skolan, genom att lära eleverna om samhällets normer och värderingar, förbereder samt fostrar eleverna för sin roll som demokratiska medborgare se avsnitt Analys och resultat.
Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv anses läromedel vara ett verktyg som förmedlar läroplanernas konkreta innehåll. I denna studie undersöks hur demokrati, normer och värderingar samt fostran formuleras i läroplanerna och hur dessa realiseras i läroböcker. Denna studie är baserad på en kvalitativ innehållsanalys som studerar hur demokrati, normer och värderingar samt fostran formuleras i läroplanerna.