Skallben anatomi

Illustrationer: Gray's Anatomy , PD Människans kranium eller skalle är den del av människans skelett som utgör huvudets benstomme. Den del som omsluter hjärnan kallas huvudskål eller hjärnskål och den främre delen för ansiktsskelett. Människans kranium består av 29 ben, av vilka 9 utgör någon del av hjärnskålen, 16 tillhör ansiktsskelettet och två tillhör båda.

Latinska namn skrivs inom parentes.

Tusenårig hjärnkirurgi ofta lyckad

Dessutom finns i vardera öra tre små ben - hammaren malleus , städet incus och stigbygeln stapes - och i munnen tänderna. Bildning och ossifikation Se även: Fontanell Kraniet är inte slutet vid födseln, dels finns två fontaneller som är partier med bindväv istället för skelett som sluts successivt, dels finns bensutrer mellan kraniets olika ben som också sluts under tidig barndom.

Om dessa sluts för tidigt kan det resultera i kraniosynostoser. Hjärnskålen [ redigera redigera wikitext ] Hjärnskålen byggs upp av de pariga hjässbenen ossa parietalia och tinningbenen ossa temporalia samt det opariga pannbenet os frontale och nackbenet os occipitale. Kilbenet os sphenoidale och silbenet os ethmoidale är två opariga ben som tillhör både hjärnskålen och ansiktsskelettet.

Nackbenet bildar hjärnskålens bakre del och pannbenet dess främre. Pannbenet vilar på kilbenets vinge. Mellan dessa ändpartier bildar hjässbenet och tinningbenen ett stort tvärbälte som är smalast nedtill och i framkant avbryts av tinningssömmens tvärbälte. Dessa centrala delar av hjärnskålen förenas med pannbenet genom kronsömmen och baktill av nacksömmen.

Arvid Henrik Florman

Hjärnskålen är i stort sett slät, men i tinningbenets underkant finns ett utskott som tillsammans med ett motsvarande utskott på okbenet bildar okbågen. Vid okbågens rot finns underkäkens ledgrop och strax bakom denna sitter den yttre öppningen till hörselorganet som omges av en skarp benring. Baktill på tinningbenets underkant sitter vårtutskottet eller mastoidutskottet processus mastoideus.

Där okbenet övergår i pannbenet bildas tinningsgropens främre kant. Hos levande fylls tinningsgropen av tinningmuskeln. Ansiktsskelettet [ redigera redigera wikitext ] Ansiktsskelettet byggs upp av 14 ben, varav 7 ligger nära under huden och ger ansiktet dess form: De pariga näsbenen ossa nasalia och överkäksbenen ossa maxiallaria kallas tillsammans " maxillen " samt okbenen os zygmaticum och den opariga underkäke os mandibulare.

Övriga sju ansiktsben är: De pariga tårbenen ossa lacrymalia , undre snäckbenen conchae nasales inferiores och gombenen ossa palatina samt det opariga plogbenet vomer. Ansiktet kan delas upp i två symmetriska halvor vars gräns utgörs av näsbenens mittsöm, näsans skiljevägg, silbenets lodräta skiva, plogbenet, sömmen mellan de både överkäksbenen och till sist av spåret av en skiljelinje mellan underkäkens två halvor.

Kraniets ansiktsprofil bildas av, uppifrån och ned, näsbenet med nästaggen , överkäken med dess övre utskott, tänderna och längst ned underkäkens övergång i hakan.

  • Kraniets delar Skallbasen.
  • Vad är skallbenet Kranium (latin: cranium) eller skalle är den skelettstruktur som utgör huvudets stomme.
  • Skelett anatomi Skalle, cranium, kallas huvudets skelett.


  • skallben anatomi


  • Ansiktskelettets nedre gräns bildas av underkäkens horisontella nedre kant som i underkäksvinkeln övergår i ansiktsskelettets bakre gräns. Underkäken delar sig uppåt i två spetsar varav den bakre utgör ledknappen mot tinningbenet.

    3D-printning för bättre vård

    Stora delar av ansiktsskelettet är palperbara. Två viktiga ytanatomiska punkter i ansiktsskelettet är nasion och glabella. I ansiktsskelettet finns också tre stora öppningar: Näsans päronformade öppning och de två ovala och sneda ögonhålorna orbitae. De senare ligger på gränsen mellan ansiktsskelettet och hjärnskålen Kraniet som helhet [ redigera redigera wikitext ] Kraniet sett framifrån har formen av en nedåt avsmalnande oval vars övre rundning bildas av hjärnskålen och den nedre av underkäken.

    Den övre nackleden atlantooccipitalleden , art. Detta gör att när huvudet inte hålls upprätt, om vi till exempel somnar sittande, faller huvudet framåt. Kalotten [ redigera redigera wikitext ] Kalotten calvarium , även kallat skalltaket, är den övre delen av skallen. På kalottens insida kan hjässbenens förening i pilsömmen ses. Hos nyfödda utgörs sömmen främre och bakre avslutning av mjukdelar, så kallade fontaneller.

    Modell av en hundskalle med färgade skallben

    I övrigt är kraniets insida relativt slät, i synnerhet jämfört med hjärnskålens botten som rymmer ett stort antal ojämnheter och hål. Skallbasen [ redigera redigera wikitext ] Större delen av botten utgörs av nackbenet och många av hålen där är fyllda av bindväv eller nerver och blodkärl. Vid det största hålet, stora nackhålet foramen magnum , övergår förlängda märgen medulla oblongata i ryggmärgen medulla spinalis.