Kortisonsalva svullen
Behandling med kortison vid cancer
När man får kortisonbehandling under en längre period slutar kroppen producera kortisol själv. Därför ska kortisonbehandling alltid trappas ner försiktigt, så att kroppens egna produktion kan återhämta sig och ta över när läkemedlet tas bort helt. Kortison vid cancerbehandling — när får man det? Kortisonbehandling har olika egenskaper och ger flera olika effekter.
Därför ges det i olika syften till personer med cancer. Kortison ges bland annat för att döda tumörer dämpa inflammationer och minska svullnad hämma immunförsvaret minska illamående och öka aptiten. Tumördödande behandling Kortison har en direkt tumördödande effekt framför allt vid behandling av olika blodcancersjukdomar. Vid blodsjukdomar som ALL akut lymfatisk leukemi , lymfom och myelom ges kortison tillsammans med cytostatika eller målinriktad medicinsk behandling.
Dämpa inflammationer och minska svullnad Runt en tumör blir det svullet och inflammerat.
Vårdgivare Skåne
Kortison kan dämpa inflammationen och minska svullnaden runt tumören. Kortison kan lindra symtom från en hjärntumör. Illustration: Thomas Krebs Vid en hjärntumör kan höga doser kortison ges för att minska svullnaden runt tumören och genom det också minska trycket i hjärnan. På så sätt kan man lindra symtom från hjärntumören. Om tumören sitter så att den trycker på nerver kan kortisonets avsvällande effekt lindra smärta.
Hämma immunförsvaret Kortisonets egenskap att hämma immunförsvaret och dämpa inflammationer används när andra cancerläkemedel ges som man vet ofta orsakar allergiska reaktioner. Kortison kan därför ges innan behandling med en del antikroppar. Det finns också cytostatika som ofta ger en allergisk reaktion och som man kan använda kortison mot.
Immunförsvaret kan också behöva hämmas vid stamcellstransplantationer då de nya cellerna attackerar kroppen.
Kortisoninjektioner
Ibland kan kroppens immunförsvar förstöra friska celler, till exempel röda blodkroppar. Det kallas för autoimmun hemolys. Då ges också kortison för att hämma immunförsvaret. Minska illamående och öka aptiten Kortison kan minska känsligheten i mag-tarmkanalen och används därför ofta tillsammans med andra läkemedel för att förebygga illamående i samband med cytostatikabehandling.
Kortison kan förebygga illamående i samband med cytostatikabehandling.
Frågor & svar
Foto: Olle Nordell Kortison kan göra aptiten bättre på flera olika sätt. Bland annat stimuleras den del av hjärnan som reglerar aptiten av kortison. Kortisonet kan också påverka ämnesomsättningen och göra att kroppen känner att den behöver mer energi och det kan öka aptiten. Vilka är de vanligaste biverkningarna av kortison? När man börjar äta kortison upplever många snabbt den positiva effekten av läkemedlet.
Tyvärr har det efter en tid ganska många besvärliga biverkningar. Cushings syndrom De som äter höga doser kortison under en längre tid kan utveckla Cushings syndrom. Det är ett samlingsnamn för alla de symtom man kan få vid höga doser kortison i kroppen. Cushings syndrom kan man också få om kroppen själv producerar för mycket kortisol. Det kan till exempel ske om man har en kortisolproducerande tumörer i hypofysen , lunga eller binjure.
Viktökning En del går upp i vikt vid kortisonbehandling. Det kan bero både på att aptiten ökar men också för att kroppen samlar på sig mer fett och vätska. Ofta samlas fettet runt ansikte, överkropp och buk.
Många kan känna till att personer som äter kortison under lång tid får ett rundare ansikte.