Bränna mjölkpaket
Arla gör om mjölkpaket på Gotland – vill locka kunder
Publicerad I två år höll vi på, sprang ner i källaren med varje tom kökspapperstub, med varenda kapsyl och tomatburk — de ska till säcken bakom pingisbordet, och så kuvert, det ska inte med tidningspapperet i lådan vid trappen utan till den andra, bakom frysen. Källaren förvandlades till en sopstation, vi sorterade och sprang i trappan upp och ner, upp och ner.
Nu är det slut, hämtningen var bara på försök, fast ända sedan Fortsätt sortera, säger en del till oss. Men kör i väg det själv. Engångsförpackningar och matrester kan kastas ihop och skickas till soptippen för förbränning.
Elda mjölkkartonger? - fakta efterlyses
Energin kan tas till vara i fjärrvärmesystemet, och samhället slipper de höga kostnader som återvinning av material innebär. Det finns knappast någon lönsamhet i att återvinna plast, glas eller kartong i Sverige, påstod han och hans medskribenter.
Pappersfibrerna kan användas fyra gånger till, och i slutändan bränns de. Energiinnehållet försvinner ju inte om man återanvänder papp, säger Lena Jacobsson, förpackningsexpert på Naturvårdsverket. Men miljö kan inte vara religion eller ideologi, det man gör måste också vara vettigt. Att sortera sopor kan inte tjäna till att tysta sitt dåliga samvete.
Att diska mjölkkartongerna och samtidigt köra bil i onödan, som många gör i dag, går inte ihop.
Återvinna eller bränna
Många inom renhållningsbranschen och forskare sade emot. Heta inlägg och debatter följde efter Paulssons artikel. Det är mycket känslor i soporna. Annika Helker Lundström, vd för Återvinningsindustrierna, är en av dem som är kritiska. Så kan vi inte hålla på. Vi bör tänka långsiktigt.
Ska börja sortera ut mjölkkartonger
Råvarubranscherna måste börja se det återvunna materialet som råmaterial till nya produkter. Det handlar om att byta jungfruliga råvaror mot återvunna råvaror. Men industrins intresse är alldeles för lågt och de ekonomiska motiven inte tillräckligt stora, och det beror bl a på att dagens råvarupriser inte tar hänsyn till de framtida miljökostnader som brytning och förädling av jungfruliga råvaror förorsakar.
Så säger det sunda förnuftet, menar Valfrid Paulsson. Siktet inställt på framtiden De flesta är ändå överens: vi ska omvandla vårt konsumtionssamhälle till ett kretsloppssamhälle, hållbart från miljö- och energisynpunkt. Vi ska ha siktet inställt på framtiden, menar återvinningsvännerna. Man kan kalla vår sophantering i dag för ett gigantiskt samhällsexperiment, och det pågår inte bara i Sverige.
För i spåren av stigande levnadsstandard lämnar vi alltmer skräp efter oss. Under det senaste seklet har mängden sopor i Sverige ökat med procent per år. Om ökningen fortsätter i samma takt får vi mer än dubbelt så mycket sopor om trettio år. Vi producerar nästan fyra miljoner ton hushållsavfall varje år, det blir ca kilo per person. Rätt mycket mer än de kilo som EU hoppades på år , även om vi har långt till USA, där varje person lämnar efter sig över kilo sopor varje år.
Bäst vore naturligtvis om avfallet aldrig producerades från början. Den lag om producentansvar som infördes i Sverige syftar till att motivera producenterna att använda så litet förpackningsmaterial som möjligt. Producentansvaret innebär också att de som tillverkar eller säljer förpackningar ska se till att återsamla en viss del av dem. För t ex plastförpackningarna gäller att minst 70 procent av allt som säljs ska samlas in och 30 procent återvinnas.