Merkantilism fördelar och nackdelar
Pedagogisk planering för arbetsområde:
Gemensamt är att de försöker förklara samhällsvetenskapliga ekonomiska problem. Nationalekonomi I det här avsnittet presenteras några av de vanligaste nationalekonomiska teorierna: merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Vi kommer också titta närmare på begreppen självhushållning och penningekonomi. Koppling till ämnesplaner för gymnasiet hittar du längre ner i texten.
Ordet nationalekonomi handlar precis som all annan ekonomi om att hushålla med resurser. I detta fall ett helt lands resurser.
Idéerna bakom blir därför också politiska och skiljer mycket från t. I det här avsnittet presenteras några av de vanligaste nationalekonomiska teorierna: merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Här nedan presenteras några av de vanligaste nationalekonomiska teorierna som brukar användas för att förklara ekonomiska skeenden i historien och i vår egen tid.
Självhushållning Ett av de allra äldsta sätten att organisera ekonomi var det som vi idag kallar för självhushållning. Grunden i detta system var att alla som levde tillsammans producerade vad de behövde, och fördelade det mellan sig. Denna typ av hushållning krävde mycket arbetskraft då allt som behövdes tillverkades och nästan ingen handel förekom. Framförallt förekom denna typ av ekonomi i tidiga jägar- eller jordbrukssamhällen.
Penningekonomi När olika stater började växa fram ökade också handeln. Till en början handlade man genom att byta varor mot varor. Detta utvecklades så småningom till att byta varor mot metaller som sedan blev till mynt. Detta ledde till att människor också började få betalt för sitt arbete med pengar. Detta kallas penningekonomi och med den växte handeln ytterligare.
Merkantilism När moderna stater började växa fram på och talen ville kungarna och furstarna också öka sin kontroll över handeln.
Varför hade inte merkantilismen fungerat idag?
Nu ville man satsa på inhemsk produktion och så lite som möjligt skulle importeras. Man skulle också satsa på import av råvaror som skulle förädlas för att kunna exportera som färdiga produkter. Genom detta sätt att importera och exportera skulle landet få positiv handelsbalans. Mer pengar skulle komma in i landet än ut, vilket skulle göra det rikare och rikare. Statens uppgift var att skydda det egna landets produktion.
Det viktigaste verktyget för detta var tull. Genom dyra tullar på utländska varor blev det dyrare att importera vissa produkter och det egna landets produktion skyddades. Merkantilismen var framförallt talets dominerande ekonomiska lära. Fysiokratism Fysiokratism var en nationalekonomisk lära som hävdade att jordbruket var grunden till allt välstånd. Ursprunget var franskt, Francois Quesnays ekonomiska artiklar i Encyklopedin kan ses som startår även om begreppet fysiokratism kom Fysiokraterna ogillade statsingripanden; individens strävan efter egen vinning var naturlig.
Merkantilism och protektionism
Läran kom därmed att till viss del bli föregångare till den ekonomiska liberalismen, trots antiliberala inslag som nedvärderandet av handel och industri. Även den starka kungamakten hyllades, om den var reformsinnad, vilket tilltalade t. Gustav III. Ekonomisk liberalism Handeln som vuxit fram under och talen hade gjort delar av Europa rikt. Nu växte industrialismen fram och skapade nya förutsättningar för ekonomin.