Ont i lederna feber
Ont i lederna – orsaker och behandling
Vårdfokus teman Feber Feber är inte en sjukdom i sig som man trodde förr i tiden, utan ett tecken på att något inte står rätt till i kroppen. Kroppstemperaturen kan visserligen höjas av flera orsaker, till exempel på grund av fysisk ansträngning, värme, vad vi äter och dricker eller hormonella förändringar. Feber kallar vi det när kroppstemperaturen höjs som ett immunsvar, en reaktion på att vi till exempel fått in en främmande mikrob i kroppen.
Ämnen som framkallar feber i kroppen kallas för pyrogener. De produceras av bakterier som kommer utifrån, men även kroppens egna makrofager, som är en del av vårt immunförsvar, frisätter pyrogener när de aktiveras. Feber hjälper kroppen att försvara sig mot bakterier och virus på flera olika sätt. Den förhöjda kroppstemperaturen gör att blodkärlen vidgas och blodet pumpas runt i kroppen snabbare.
Det gör det lättare för våra immunceller att transportera sig dit där de behövs och börja bekämpa de främmande ämnena. Bakterier och virus trivs inte heller när temperaturen blir för hög och får svårare att reproducera sig. Nedkylning har låg evidens På talet kom nya teorier som förespråkade nedkylning av patienter med feber. Än i dag kyls febriga ner med hjälp av fläktar, ispåsar, kylmadrasser, kylfiltar och kall vätska.
Värk i kropp och muskler
Nedkylning av patienter finns i nationella riktlinjer och rekommendationer för feberbehandling på sjukhus. Gratis varje vecka direkt i din inkorg. Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter Skickar formuläret Forskarna Ewa Grodzinsky och Märta Sund Levander påpekar dock att evidensen för nedkylning av febriga patienter är låg. Det kan till och med vara så att det får motsatt effekt.
Hela tanken med feber är ju att du får ett ökat värmeflöde för att kroppen ska kunna ta hand om främmande mikrober — om du kyler ner kroppen i stället motarbetar du det. I en genomgång i BMJ, British Medical Journal, konstaterades nyligen att det fortfarande tycks oklart om febern i sig är en fiende eller om febersvaret i stället är viktigt för att hjälpa kroppen bekämpa en infektion.
Dessutom saknas evidens för om åtgärder som febersänkande läkemedel och fysisk nedkylning är bra eller dåligt.
Så kan du förebygga frossa Frossa är det fysiologiska akutsvaret när temperaturskillnaden mellan kroppens kärntemperatur och hudens yta blir för stor. Frossa är mycket ansträngande för kroppen eftersom metabolismen ökar upp till procent, vilket leder till höjd syrekonsumtion och ökad påfrestning för hjärtat och cirkulationen. Frossa är dessutom obehagligt och smärtsamt.
Omvårdnad i feberns tre faser Köldfas Kroppstemperaturen höjs, ökad puls och metabolism, kall och blek hud, höjt blodtryck, frossa. Viktigast är att hjälpa patienten att höja kroppstemperaturen genom att se till att hen inte fryser. Platåfas Temperaturen ligger kvar på en förhöjd nivå. Se till att det inte är för svalt i rummet, det kan orsaka kraftig avkylning av huden och framkalla frossa.
Kompensera för ökad metabolism och vätskebrist. Avtagandefas Värmeavgivande mekanismer stimuleras, ökad svettning och avdunstning gör att temperaturen sjunker. Ta bort extra filtar om patienten är varm. Tillgodose behovet av vätska och salt. Tvätta eventuellt patienten med varmt eller ljummet vatten. Torra, rena lakan kan vara skönt. Att kyla ner patienten ökar risken för frossa.
Visste du detta om feber?
Om nedkylning ska användas på kritiskt sjuka och intensivvårdade patienter bör man förebygga med febersänkande läkemedel för att minska risken för frossa, enligt forskaren Märta Sund Levander. Ytterligare ett sätt att förebygga frossa är att täcka patientens händer, underarmar, fötter och underben med filtar eller varma handdukar.
Genom att värma de köldkänsliga delarna minskar skillnaden mellan kroppens inre och yttre temperatur och frossan triggas inte igång.