Nya lagar
Noa Söderberg Publicerad 3 juni , kl Högerpartierna använder den svenska modellen som en retorisk slogan. Sarah Van Looy Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen — och sedan röstar helt olika.
Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent. Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till.
Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal. Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker.
Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor. Hon säger att konflikterna om den svenska modellen i EU är Socialdemokraternas fel. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
Nya lagar och regler att känna till
Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret. Magnus Blomgren. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser. Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen.
Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Nya lagar 2024: Höjt rotavdrag och ändrade sjuklöneregler
Ilan De Basso S , däremot, pratar om direktivet som en seger. Sverige har inte lyckats — parterna har inte lyckats — att sluta lönegapet. Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar
Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd. Den svenska modellen En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt parlamentariker.