Förtidsbörd handläggning

Prematuritet är en av de vanligaste orsakerna till neonatal de första 28 dagarna efter födelsen mortalitet och morbiditet. Prematuritet är den näst vanligaste orsaken efter pneumoni till barnadödlighet före 5 års ålder i världen, och den vanligaste orsaken i de flesta medel- och höginkomstländer. Framsteg inom peripartal- och neonatalvård bl a antenatala steroider, surfaktantbehandling, förbättrad teknik vid ventilering samt gemensamma nationella riktlinjer vid förlossning av extremprematurer och centraliserad vård för extremprematurer har lett till förbättrad överlevnad hos även mycket prematurfödda barn i Sverige.

Under neonatalperioden kan dessa barn drabbas av bl a andningsstörningar, sepsis, nekrotiserande enterokolit NEC , hjärnskador och synstörningar. Prematurfödda barn har också en ökad risk för cerebral pares, kognitiva störningar, läs-, skriv- och koncentrationssvårigheter samt en ökad risk för kardiovaskulär och metabol sjukdom senare i livet. Prematur förlossning kan betraktas som ett syndrom med flera olika bakomliggande orsaker se nedan.

Definitionen skiljer sig något i olika publikationer. Orsaker Riskfaktorer för och orsaker till prematurbörd kan vara svåra att särskilja.

Bieffekter av livmoderhalsscreening

Andra komplikationer för barnet är navelsträngsprolaps eller -kompression p g a oligohydramnios och perinatala infektioner. PPROM har en multifaktoriell bakgrund, där flera patofysiologiska förklaringar kan finnas, t ex förändring i fosterhinnornas kollagensammansättning och dess nedbrytning. Ju kortare graviditetslängd, desto vanligare är infektion som utlösande faktor.

Mycoplasma hominis, Ureaplasma urealyticum, peptostreptokocker och Bacteroides-arter är de agens som oftast kan identifieras i fostervattnet vid för tidigt värkarbete. Infektioner kan uppstå på olika sätt, vanligaste är uppåtstigande infektioner från vagina och cervix fr a under andra trimestern.

Preeklampsi och eklampsi – Behandling

Andra infektionsvägar finns beskrivna, t ex hematogent via placenta, via invasiva procedurer som amniocentes fostervattenprov och retrograd spridning via tuborna. Cervixinsufficiens Cervixinsufficiens är ett kliniskt svårdefinierat tillstånd där man har trott att cervixstrukturen är svag vilket leder till att den inte kan hållas sluten. Senare evidens har visat att det inte bara är cervixstruktur som är avgörande, utan faktorer som driver på cervixutmognaden verkar också vara inblandade.

  • Prematur utseende vuxen Förtidsbörd är en av de vanligaste orsakerna till neonatal mortalitet och morbiditet och riskerna stiger med fallande graviditetsvecka.
  • Mycket sammandragningar = tidig förlossning Förtidsbörd/prematurbörd innebär förlossning mellan graviditetsvecka (gv) 22+0 (22 fulla graviditetsveckor och noll dagar) och 36+6.
  • Varningstecken för tidig förlossning • Aktiv handläggning med kortikosteroider, tokolys, antibiotika (vid PPROM).
  • Cervixinsufficiens Stark vetenskaplig evidens finns för att behandling (mellan vecka 26 och 34 + 6) leder till minskad neonatal dödlighet, fär- re fall av RDS (respiratory distress syndrome), cerebroventri- kulär blödning, nekrotiserande enterokolit och systemiska infektioner inom de första 48 timmarna.


  • förtidsbörd handläggning


  • Vanligaste definitionen av cervixinsufficiens är prematurbörd eller sent missfall p g a att cervix inte kan hållas sluten utan mjuknar, förkortas och öppnas i frånvaro av symtom så som sammandragningar eller förlossningsvärkar. Kvinnor som genomgått kirurgiskt trauma mot cervix t ex konisering eller dilatation av cervix i samband med kirurgisk abort har en ökad risk.

    Diagnosen kan ställas med hjälp av ultraljudsmätning av cervix hos kvinnor med tidigare upprepade sena missfall eller prematurbörd. Vid tidigare anamnes på upprepade prematura förlossningar eller sena missfall samt förkortad eller t o m öppen cervix, finns evidens för klinisk åtgärd. Cervixlängden under graviditet är normalfördelad med ett medelvärde på cirka 35 mm.

    Rutinmässig screening av cervixlängd utförs inte i Sverige men vid anamnes på tidigare prematura förlossningar är det vanligt att cervixlängden mäts med vaginalt ultraljud regelbundet. Ultraljudsmätning av cervix görs också vid symtom på hotande prematurbörd. Blödning p g a placentaavlossning eller placenta previa Inducerad T ex p g a preeklampsi, högt blodtryck, intrauterinfetal tillväxthämning IUGRFGR eller annan svår sjukdom hos mor eller barn.

    Riskfaktorer Mer än hälften av alla kvinnor som föder prematurt saknar känd riskfaktor.

    Svensk Förening Föbstetrik och Gynekologi - Swedish Society Of Obstetrics And Gynecology

    Tidigare prematurbörd Tidigare prematurbörd ger en ökad risk för prematur förlossning i nästa graviditet. Upprepningsrisken är kopplad till gestationsåldern vid den tidigare prematurbörden samt antalet tidigare prematura förlossningar. Sjukdomar hos mamman T ex SLE, diabetes, hypertoni samt vissa psykiska sjukdomar. Genitala infektioner Chlamydia trachomatis, Trichomonas vaginalis, Neisseria gonorrhoeae och syfilis.

    Bakteriell vaginos i tidig graviditet Bakteriell vaginos är associerat med en ökad risk för prematur förlossning men huruvida antibiotikabehandling minskar risken är oklart då, resultat i olika studier är inte är samstämmiga. Icke-genitala infektioner T ex asymtomatisk bakteruri, pyelonefrit, pneumoni och appendicit kan öka uterusaktiviteten och därmed predisponera för en för tidig födsel.

    En teori är att livmodern behöver en viss återhämtningstid dels gällande inflammationsstatus men också för förrådspåfyllnad av vitaminer, mineraler och aminosyror. Etnicitet I USA och Storbritannien drabbas kvinnor med afrikanskt ursprung dubbelt så ofta av prematurbörd ämfört med kaukasiska kvinnor. Kvinnor med ursprung i Ostasien och Sydamerika har en lägre risk för prematurbörd.

    Stress Psykologisk och social stress kan öka risken för prematurbörd.