Demens hos äldre

Utbildningsportal logga in Sjukdomens åtta faser En demenssjukdom innebär en stor omvälvning. Ur ett psykologiskt perspektiv kan sjukdomsförloppet delas upp i olika faser. Birgitta Ingridsdotter, geropsykolog, tar upp de viktigaste förändringarna för både den direkt drabbade och de anhöriga. Livet blir aldrig mer detsamma när någon närstående drabbas av en demenssjukdom.

Sjukdomen kan utvecklas på lite olika sätt, förloppet skiljer sig från person till person. Under mina dryga tjugo år inom äldreomsorgen har jag ändå sett vissa gemensamma drag, åtta psykologiska faser som alla demenssjuka och deras anhöriga tycks gå igenom.

Demens – utredning i primärvård

I dessa faser bildar psykologiska förändringar och reaktioner ett mönster som delas av andra i samma situation. Givetvis är variationen stor; hur länge man befinner sig i varje fas, hur tydlig den är och hur den upplevs är helt individuellt. Faserna kan även överlappa varandra. Varje fas kan beskrivas utifrån de anhörigas perspektiv och utifrån hur personalen inom omsorgen kan bemöta och stötta den anhörige.

Alzheimer livslängd De flesta som får en demenssjukdom är äldre än 65 år.

Demens symtom ilska Sjukdomen kan utvecklas på lite olika sätt, förloppet skiljer sig från person till person.

Tecken på demens hos kvinnor Demenssjukdomar hos äldre personer.

Hur dör man av demens I regel är den äldre, agiterade patienten en individ med kognitiv sjukdom/demens som har försämrats p g a akut konfusion eller drabbats av associerade somatiska symtom.

Notera att anhöriga inte definieras av blodsband utan också kan vara god vän eller granne. Irritationsfasen: Det finns en skillnad mot hur det varit Kännetecknas för den anhörige av irritation och missnöje. Det blir lätt gräl över småsaker som glömts bort. Något som, när väl en diagnos är satt, kan leda till dåligt samvete hos den anhörige.

Det är lätt att skylla på stress och omständigheter, särskilt om någon fortfarande är yrkesverksam.

Agitation och aggressivitet vid kognitiv sjukdom/demens

Som demenssjuk känner man ofta på sig att något inte står rätt till men försöker dölja det, vilket i sin tur ger upphov till ännu mer irritation hos den anhörige. Det finns ett ökat medvetande om demenssjukdomar idag. Därför kan en anhörig redan i denna fas misstänka att den närstående börjar bli demenssjuk. Det kan vara hustrun som alltid varit så noggrann och nu börjar småslarva eller pappan som alltid varit noga med att komma i tid som börjar komma försent.

Tyvärr möter man inom omsorgen och vården sällan den anhörige i egenskap av just anhörig under denna fas eftersom diagnos inte finns. Däremot möter man kanske personen som patient på grund av stress, sömnsvårigheter, trötthet, värk med mera. Kanske skulle man kunna fånga upp anhöriga tidigare om det som rutin vid alla läkarbesök, oavsett orsak, skulle finnas frågor om familjesituationen eller psykisk belastning.

Sjukdomens åtta faser

Orosfasen: Det händer om och om igen Problem som den sjuka har kan inte längre döljas för den anhörige. Som anhörig känner man oro och får många funderingar över vad som kan vara fel. Det är lätt att tycka att det är den sjukas fel som slarvar eller som inte är tillräckligt uppmärksam. Om man som anhörig får misstankar om att det kan vara en begynnande demenssjukdom är det bra att börja föra dagbok över händelser som avviker från det normala.

Det är också viktigt att prata om sin oro med den sjuka om det går och även med andra anhöriga. Känslostormsfasen: Uppenbart att något är fel Genom att sjukdomen nu har blivit uppenbar märker även utomstående att något inte stämmer. Som anhörig upplever man i starka känslor som ilska, besvikelse, hopp och förtvivlan. Eftersom det uppstår situationer som kan vara både besvärande och upprörande vet man heller inte som anhörig alltid hur man ska bete sig.

Ökad risk för demens hos äldre som begått brott

Särskilt svårt blir det om myndigheter som kronofogde eller polis kopplas in. Ofta förnekar den sjuka dessutom att alla fel kan bero på sjukdom. För den anhörige är det viktigt att söka professionell samtalskontakt dels för att hantera egna känslor, dels för att få praktiska råd om hur man kan gå vidare. Har man inte börjat med dagbok är det hög tid nu.

Den kommer att bli ett viktigt underlag för framtida utredning och kontakter inom omsorg och vård. Aktivitetsfasen: Livet delas upp i ett före och efter diagnos Fasen kännetecknas av allt man måste göra. Det är besök hos läkare, kanske remiss till specialist, röntgen och provtagningar och första kontakten med kommunen.