Fästingar sorter

En del av oron kan säkert avhjälpas genom kunskap om fästingarnas liv och leverne: Var finns det sjukdomsspridande fästingar? Hur lever de? I vilka miljöer trivs de? Hur undviker man fästingbett? Hur tar man bort fästingar från huden? Kan man skydda sig mot sjukdomarna? Fästingar är spindeldjur, inte insekter. Det finns omkring fästingarter på jorden. I Sverige finns ett tiotal arter.

Fästingar har fått svenska namn

På det svenska fastlandet är det bara en art som ofta angriper människor. Det är den vanliga fästingen Ixodes ricinus. På Öland och Gotland finns ytterligare en art, Haemaphysalis punctata, som ibland fäster sig på människor. Var finns den vanliga fästingen i Sverige? Fästingen förekommer i hela Götaland, större delen av Svealand och längs Norrlandskusten, åtminstone upp till Kalix och Haparanda.

  • Fästingar i sängen Fler, allvarligare sorter har även hittat till Sverige och övriga Norden.
  • Fästingar utbredning europa Fästingar är parasiter som lever på att suga blod från däggdjur och fåglar, samt ibland även från reptiler och groddjur.
  • Fästingar i sverige karta Fästingar är parasiterande varelser som ekologiskt fungerar som vektorer, vilket innebär att de överför bakterier, virus och mikroorganismer från ett värddjur till ett annat.
  • Svart fästing Fästingar - ett kvalster och spindeldjur.


  • fästingar sorter


  • Fästingen är ovanlig i nordvästra Svealand och det inre av Norrland. Exakt var nordgränsen går i dagsläget vet vi faktiskt inte.

    Fästingar - Den viktigaste faktakunskapen

    Om du svarar på enkäten efter denna artikel, kan du hjälpa oss att ta reda på hur långt norrut och västerut i Norrland det finns fästingar. Hur ser fästingens livscykel ut? Fästingen har fyra stadier: ägg, larv, nymf samt vuxen hanne eller vuxen hona. Fästinglarven liknar en pytteliten fästing den ser alltså inte ut som en liten mask. Innan den har sugit blod är den gulvit, ca 0,7 mm lång och har bara sex ben.

    Efter sin enda blodmåltid utvecklas larven till en nymf. Innan den sugit blod är den ca 1,5 mm lång, ljust brunaktig och har åtta ben. Efter sin enda blodmåltid utvecklas nymfen till en mm lång vuxen hanne som sällan suger blod eller hona. Hannen är helsvart medan honans ovansida är svart framtill och röd baktill. När honan sugit sin blodmåltid ser hon ut som en gråblå liten vindruva, ca 1 cm lång.

    När man tar bort fästinghonor från hundar och katter kan man ibland se en eller flera hannar som sitter fast på honans undersida. Detta är hannar som försöker para sig med honan. Parningen går till så att hannen för över sperma med hjälp av sina mundelar från sin könsöppning till honans könsöppning. Fästingens livscykel tar uppskattningsvis två till tre år i södra Sverige och förmodligen fyra till fem år i Norrland.

    Under den tiden tar fästingen tre blodmål, nämligen som larv, nymf och vuxen hona. Den suger alltså blod bara en gång i varje stadium. Under en sådan blodmåltid ökar fästingens vikt ungefär gånger.

    24 fästingar har fått svenska namn

    Larven och nymfen måste ta sina blodmåltider för att kunna utvecklas till nästa stadium. Honan tar sitt blodmål för att kunna producera ägg. När honan har sugit blod i drygt en vecka, lösgör hon sig från sitt värddjur, ramlar ner på marken och lägger alla sina ägg - upp till - på ett och samma ställe under loppet av några dagar.