Värme stroke
Levosimendan är ett läkemedel med inotrop och vasodilaterande effekt som kan övervägas som korttidsterapi upp till 24 timmar vid akut hjärtsvikt. Anses vara att föredra framför dobutamin och dopamin, om patienten redan står på betablockerare. Ges kärlaktiva eller inotropa läkemedel intravenöst bör invasiv artärtrycksmätning och monitorering av centralt ventryck alternativt lungartärtryck övervägas.
Lång väg tillbaka efter stroke
Inotropa läkemedel ökar risken för arytmier och medför ökad mortalitet vid längre tids bruk. Aortaballongpump höjer diastoliskt tryck i aortaroten och ger bättre koronar genomblödning, samt afterload-avlastning under systole. Används framför allt vid akut ischemi i samband med PCI eller inför hjärtkirurgi. Effekten av denna åtgärd har på senare tid ifrågasatts, efter negativa studieresultat.
Vid refraktär vätskeretention och svår njursvikt, kan hemofiltration eller dialys övervägas. I svåra fall kan man tidigt behöva ta ställning till hjärttransplantation och mekanisk assist hjärtpump. ECMO är vanligen första steget, som vid behov sedan kan bytas till inopererad hjärtpump.
Symtom vid stroke
Figur 1. Handläggning av akut dekompenserad hjärtsvikt. Figur 2A. Handläggning av olika typer av hjärtsvikt, våt och varm.
Hypertermi
Figur 2B. Handläggning av olika typer av hjärtsvikt, våt och kall. Hypovolemi och högerkammarsvikt Vid hjärtsvikt kan ibland fyllnadstrycken i hjärtat vara för låga, orsakat av kraftig dehydrering, sepsis, för stora doser diuretika eller inadekvat vasodilatation. Vid renodlad högersidig hjärtsvikt lungemboli, pulmonell hypertension, högersidig hjärtinfarkt kan fyllnadstrycken ibland vara för låga för den sviktande högerkammaren.
Vätskeinfusion kan då prövas för att höja ett för lågt centralt ventryck. Systemblodtrycket kan vara lågt, urinproduktionen dålig, och tecken på lungstas saknas torr och kall patient. Som diagnostiskt test kan då ml natriumklorid infunderas snabbt, med observation av blodtryck och eventuella stastecken. Kvarstår perifer hypoperfusion kan inotropa och kärlkonstriktiva läkemedel behöva övervägas.
Fortsatt omhändertagande Värdera och behandla eventuella metabola och systemiska rubbningar, såsom endokrina störningar, infektioner och nutritionsproblem. Daglig värdering av vikt, stastecken, blodtryck, hjärtrytm och ev elektrolyter. Fortsätt med intravenös diuretikaterapi tills ödem och lungstas försvunnit. Om patienten skrivs ut med kvarvarande vätskeretention föreligger en markant risk för snar återinläggning på sjukhus.
Inled kronisk behandling. Med beaktande av kontraindikationer kan t ex ACE-hämmare startas i det akuta skedet. Målsättning bör vara att starta rekommenderad kronisk behandling redan under första vårdtiden. Hos patienter med känd kronisk hjärtsvikt innebär en försämring en betydande ökad risk för död under de närmaste månaderna.
Konsekvenser efter stroke
Omvärdera därför tidigare pågående behandling inför dosjustering eller tilläggsbehandling. Återbesök för att värdera status och eventuell medicinjustering bör göras inom veckor enligt senaste guidelines. Betablockad är sällan indicerat i akutskedet, utom i fall med hypertoni och takykardi. Kronisk behandling ska inledas då hjärtsvikten stabiliserats. Stor försiktighet med betablockad ska beaktas vid takykardi i kombination med hypotoni, där hjärtfrekvensen är reflektoriskt förhöjd.