Gästrikland städer
Landskapsvapen Landskapsblomma Gästriklands landskapsblomma är liljekonvalj. En blomma som doftar gott och blommar i början av juni. Därför finns den ofta med i blombuketter vid skolavslutningar. Landskapsdjur I Sveriges granskogar finns två stora hönsfåglar, orre och tjäder. Just tjäder är Gästriklands landskapsdjur. Geologi I slutat av senaste istiden var hela Gästrikland täckt av ett meter djupt hav.
Landhöjningen har gjort att Gästrikland långsamt rest sig upp och de gamla havsbottnarna är nu lerslätter.
Gävle, Gästrikland
Landskapet har, trots slätterna, stora ytor med granskog och den västra delen har en mer kullig terräng. Spåren efter istiden kan hittas överallt i landskapet, oftast i form av klapperstensfält vid kusten och rullstensåsar. I södra och mellersta delarna av landskapet fanns det en hel del järnmalm förr. Där öppnades gruvor och där byggde man hyttor och järnbruk.
Det finns flera älvar som rinner genom landskapet. De två största är Gavleån vid vars utlopp Gävle ligger, och Dalälven som är landskapets södra gräns. Många anser att Dalälven är gränsen mellan Norrland oh södra Sverige. Gavleån där den rinner genom Gävle Kommunikation Motorvägen E4 går längs kusten från norr till söder, i sträckningen mot Stockholm, som en blodåder för landsvägstrafiken.
E16 är en väg som har sträckningen Falun - Gävle Bergslagsbanan är en mindre järnväg som går Gävle—Falun.
Göra i Gävle
Traditionella näringar Järnet gav många arbetstillfällen förr. Skog skulle fällas och brännas till träkol i kolmilor. Malmen skulle krossas och hettas upp till järnet smälte. Smeder skulle bearbeta järnet till former som gick att använda.
Gästrikland
Den skog som inte gick till järntillverkning fälldes och sågades till virke vid kusten. Strömming Från Gävle spred sig varje sommar en flotta av fiskebåtar, ända sedan talet. Det var gävlefiskarna som seglade ut längs Norrlands kuster till sina fiskelägen. Gävlefiskarnas hamnar kallas för Gävlebohamnar. De hade familjerna med sig och från sina hamnar fiskade de hela sommaren, främst strömming som torkades eller lades in i saltlake, för att sedan återvända till Gävle när hösten kom och där sålde de sin fångst.
Fisket gjorde dem rika. Flera av de platser som fiskarna använde som fiskeläge under sommaren utvecklade sig till byar och städer med tiden, när andra människor flyttade norrut och hittade de färdiga husen i bukter och vikar. Den sista gävlefiskaren slutade med sitt fiske Barsta kapell, byggdes av gävlefiskarna på talet Nutida näringar All järnmalm är borta för länge sedan, men stålindustrier som Sandvik i Sandviken fortsätter traditionen och tillverkar specialverktyg, fast numera köps järnet in från andra gruvor.
Vanligen från Norrland. Sandvikens stålfabrik, Skogen ger fortfarande många arbetstillfällen men numera är pappersmassan mest värdefull och stora pappersmassafabriker som den Korsnäs-ägda pappersmassefabriken Billerud Korsnäs är viktiga arbetsgivare. Det är faktiskt så att mer än hälften av all skog i Gästrikland ägs av olika skogsbolag. I dagsläget finns det inga som livnär sig på fiske i Gästrikland.
Bottenhavet är utfiskat och strömmingen så giftig av miljögifter at man helst inte skall äta den. När gruvorna lades ner och pumparna stannade fylldes de med vatten, men en gruva, Bodås gruva när Hofors, fick ett annat öde. Där planterade man istället champinjoner, som trivdes där det är mörkt och fuktigt. Tio ton champinjoner i veckan skördades ur gruvan, men lönsamheten var för dålig.